Det verkar ju faktiskt som att jag lever mitt liv som jag vill och att allting bara är party för mig. Fest varje helg och kompisar runt omkring mig. Jag är älskad och lever som ungdomar vill leva.
Men det är inte sant.

För det första så är festande ingenting som är bra för hälsan. Okej, vi bränner kalorier när vi dansar, men vi dricker. Alkoholen skadar inte bara levern utan också ditt sociala nätverk. Man är glad för en kväll och får minnen som är roliga. Jag har kul när jag festar, oftast, men jag gör bort mig väldigt mycket också. Nu är ju jag en tjej som har lärt mig att man måste bjuda på sig själv ibland. Jag vågar därför göra bort mig på fester. Jag får inte ångest dagen efter, som vissa andra.

Däremot vill jag också påpeka att alkohol har en negativ påverkan på mig. I alla fall i fredags. Mitt liv är inte party och dricka... Jag förlorade min kille i går på grund utav fredagens festande. Jag drack för det mesta bara rent i fredags och var då otrogen, för andra gången den här veckan. Jag strulade med en kille som redan hade tjej och det var ju ett bra tag vi höll på.

Jag är inte stolt över det och jag ångrade mig. Ångrar mig. Jag kan inte skylla på mitt onyktra tillstånd. Men jag har precis förstört fortsättningen på ett helt års förhållande. Och ja det var dumt gjort.

Helt mitt egna fel, jag tar på mig det. Men nu har jag en omogen kille mindre att bry mig om.

Peace out ..v,