"Varje gång är som den första gång vi sågs
Även om det är över nu
Allting har förändratas
Men du finns kvar
Allt var svävande men nu så ser ja klart

Mina minnen höll mig uppe varje dag
Du är som att andas för
Jag gav aldrig upp dig när du försvann
Långa dagar blev till nätter sen till år"


Vet att du inte läser min blogg mer men mitt skrivande upphör inte för det. Har läst alla inlägg jag skrev i Januari och Februari; osäkerhet, rädsla, kärlek och svek är bara några utav de känslor jag skrev om. Jag har inga känslor för dig längre. Jag saknar bara en del av det vi hade. Jag saknar bara en famn och ett par läppar. Jag saknar en trygghet. Till viss del saknar jag även dig.

En famn och ett par läppar kan vilken kille som hellst ge mig. Jag behöver inte dig. Det har jag äntligen förstått men det är tomt utan dig. Det finns en saknad och ett ånger inom mig.


...Och fortfarande efter mer än 2 månader är det inte tillräckligt