Ensam - inte alltid stark


Bild redigerad av Felicia

Advokater är konstiga saker.

Ligger hemma sjuk idag för att jag faktiskt har en jättekonstig huvudvärk. Känns som om knivar sitter och hugger ner i huvudet och det gör riktigt ont. Haft det sedan 13.30-tiden igår.
Vaknade rätt tidigt av att
Fredrik smsade... och nu tjafsar vi om hurvida man ljuger eller inte för att man överdriver sin feber från 37.9 - 39.2 och faktiskt tänkte säga efteråt att den var lägre. Vet i alla fall nu att han tog illa upp så då tänker jag inte överdriva igen. Har riktiga humörsvägningar idag, känns skit - rent utsagt. Har fortfarande mens, vilket är jättekonstigt. I morgon har jag haft det i 2 veckor, aldrig hänt förut och jag käkar P-piller sedan 2½ år tillbaka. Någonting med min kropp är jättefel.

Nu har jag suttit i en timme och ringt målsägandebiträden och advokater hit och dit (eftersom att ingen har hört av sig till mig angånde fredag). Fick tag på någon vid city åklagarkammare som förklarade att de hade
GLÖMT att ansöka om ett biträde för mig. Det kändes så konstigt att ingen hört av sig tidigare och det bara är 2 dagar kvar nu. Nu kommer jag väll få någon random opåläst hippie som inte kan försvara mig. Nu börjar jag bli nervig inför rättegången. Tänk om det inte går som det ska.

Anledningen till att jag ville träffa Fredrik efteråt var för att kunna få känna
någon slags trygghet den dagen. Men nu verkar det inte som att jag får det. Så först ska jag åka dit, sitta i en rättegång där alla är emot mig och min historia, sedan åka hem ensam via samma komunikationer och linjer som de övriga motparterna i rättegången - kan leda till riktiga obekvämligheter. Efter det ska jag till Barkarby för att köpa iPod och sedan hem och känna mig ensam och övergiven fram till den dagen då deras domm kommer. Tycker inte att det är riktigt rättvist. Vill kunna känna att jag betyder något, att jag finns. Vill höra någon säga att allt går bra, att allt ordnar sig. Att någon finns där för mig som jag kan ty mig till i svåra, jobbiga stunder. Därför valde jag just Fredrik. Han som nu ser mig som en lögnare och som nu inte vill träffa mig på fredag?.

Han som nu inte vill ge mig någon trygghet...?

Peace out
..v,


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback