Legat hemma idag med illamående och magvärk.
Förhoppningsvis är jag i skolan i morgon, vi får se. Mår inge vidare nu heller.

Har i alla fall legat och tänkt en hel del inatt och idag. Vi vet redan alla hur kär jag är i Fredrik, det går inte att missa liksom. Efter att ha spenderat en hel helg med honnom har jag behövt tänka en hel del.
När jag åkte hem till han efter skolan i fredags trodde jag att jag inte kunde bli mer kär i honom... Men efter att ha kommit hem o sovit en natt ensam så förstår jag att jag är mer kär än i fredags.

Han växer mer och mer i mina ögon. Jag tycker om honom mer för varje stund vi har tillsammans. Han är obeskrivlig, mina ord räcker inte till för att beskriva det jag innerst inne känner. Aldrig har jag trott att där finns någon som kan hjälpa mig att förstå hur mycket jag är värd. Men idag förstog jag inte bara att jag gillar Fredrik mer & mer, utan även att jag har ett högre värde än jag tidigare trott.

Jag förtjänar att få höra att jag är fin, att jag är vacker, gullig, snäll, vänlig. Jag är värd allt och ännu mer. För mig är du allt och ännu mer :$

Jag har alltid sett ner på mig själv så som alla andra gjort, har andra gett mig skit så har jag gett mig det dubbla själv. Kanske är det nu dags att vända på allt. Både för dig och för mig.

Som jag sa tidigare idag; "Du är snygg", även om du själv inte tycker det. Se dig själv i spegeln - där finns inga fel. Se dig omkring på andra - där ser du de fel du själv inte har.

Andra killar smetar på ett Kg hårgél/wax, drar på sig en uppsättning märkeskläder ur deras sprängfyllda garderob och glor sedan på sig själv i spegeln. Där skapas egoismen framför dem. Fixeringen breder ut sig. Där finns ingen plats för annat. Där finns bara plats för dem. En egocentrisk mur av sten som inte släpper in annat. Speglar sig i kniven vid middagar bara för att få en glimt av perfektion.

Nej, tackar Gud för att jag har träffat en kille som Fredrik. Där finns inga tecken på egoism eller fixering. Där finns bara ärligheten, ingen påhittad yta - allt är äkta. Jag har aldrig vart så kär i en killes utséende så kär som jag är i Fredriks insida.

För oss hänger allt bara på ett enda ord. Ett enda ord innan det blir du och jag, såväl ett enda ord innan vi skiljs åt som vänner. Det är inte lätt när allt lutar lika åt båda hållen. Det är inte kul. Men ordet håller mig på banan. Det är väntan.

Peace out ..v,