Jag förstår mig inte riktigt på mig själv... Mitt humör och min ork går upp och ner som en berg och dalbana. Ena sekunden kan jag må skitbra och går på högvarv medans jag i andra sekunden ligger utmattad och orklös på sängen. Känns inte riktigt friskt egentligen.


Idag tog jag första steget på en ny resa. Jag var på mitt första möte med psykologen som ska utreda mig. Fick berätta generellt hur ajg fungerar i olika situationer och vad det kan bero på samt svara på vissa frågor om hur det sett ut runt omkring mig under min uppväxt. Fick med mig 3 olika undersökningsankäter hem för att fylla i som hemläxa till nästa möte, märktes direkt på frågorna vad de var ute efter att kolla. Var lite skrattretande.


Läste igenom frågorna och skrattade högt för mig själv för att jag kännde igen mig så mycket i alla olika konstiga betéenden... Kände mig dock skyldig över att jag skrattat och sedan var tvungen att kryssa i: Känner "mycket väl" igen mig - rutan.


Vi får väll se vad det blir. Kom ju på mig själv flera gånger med saker som jag aldrig någonsin reflekterat över att det kunde vara konstigt... som till exempel att spontant gå ut i köket och organisera om i skafferiet för att en burk inte passar in. Eller som idag att jag var tvungen att riva upp mina nyplanterade blommor 3 gånger för att sedan plantera dem igen innan jag var nöjd... Sånt är tydligen abnormalt för en "vanlig" människa. Jag trodde bara att jag var perfektionist.


En annan skum sak som jag lagt märke till själv de senaste veckorna är att jag alltid känner mig uttråkad eller rastlös även fast jag gör saker HELA TIDEN! Det kan hända hur mycket som hellst samma dag så kommer jag hem och är helt slut och börjar känna mig rastlös. Även fast jag inte skulle orka göra något mer den dagen.
Det är ansträngande.