Jag ÄR hellre ensam än med någon som får mig att känna mig ensam

 
Saknar glädje och lycka.
Det som från början var kul och spännande har gått till en 8 månader lång mardrömstur i en berg & dalbana. Jag fixar inte mer nu. Varje topp är perfekt eller så nära perfekt det kan bli, men topparna är det som varar kortast för att sedan gå snabbt utför. Därefter går det extremt trögt uppför innan allt är bra igen - för att i nästa sekund gå utför i rasande fart. Det är ett evigt kretslopp där maskineriet hängt sig. Vi har själv skapat den onda cirkeln och jag väntar väl egentligen bara på att vagnen jag åker i ska spåra ut så jag slipper den här åkturen.
 
Jag vill ha kärlek och värme, känna lycka och glädje.
I nuläget känner jag mig bara ensam, sårad och enormt ledsen. Jag vill inte gråta mig till sömns varje natt. Jag vill kunna somna in med ett léende på läpparna och tanken om att i morgon blir en ny underbar dag. Jag vill hitta någon som uppskattar mig för den jag är, någon som finns där för mig och stöttar mig. Framför allt vill jag hitta någon som JAG kan tycka om rakt igenom. För det gör jag inte nu. Jag tycker om de bra sidorna men fasar de sämre och det är sällan de bra sidorna visas. Jag vill inte behöva känna att jag är så ledsen och arg att hade människan stått framför mig just nu hade jag bankat skiten ur han. För jag är inte sån.
Jag vill ha en ny tomt att bygga grund på för vad jag och Mr X än har tillsammans så har det brunnit ner till grunden för länge sedan. Eller så har vi fått en fuktskada som gör att jag av säkerhetsskäl inte vill bygga nytt.
 
Jag vill gå vidare, jag har grävt vid fel X på skattkartan för länge. Någon stans ska jag hitta min skatt men det var viss inte här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback