3 otroliga nätter med en Pajas
Väcktes av telefonen 03:06 av att Mr X ringde, samtalet bröts eller så lade han på för att han inte hörde mig. Jag lade märke till att jag fått SMS av Sandra där det stod att Mr X var på Garbos svarade henne att han brukar vara där, så de är ju inget konstigt för mig. Ser ett nytt MMS under hennes smskonversation med en bild på en tjej och Mr X som håller handen och pratar. Borde egentligen kasta upp bilden här för utvikning men jag bestämde mig redan i höstas att inte visa någon bild på honom så länge han går under namnet Mr X. Mitt hjärta gick i bitar igen...
Jag förstår inte hur jag klarar av att gång på gång låta honom göra så mot mig. Jag ringde upp och möts av ett "heej, Jag saknar dig, får jag komma till dig?" Som svar frågade jag om han hade haft kul på Garbos och får som svar: "Jag har inte varit där"´varpå jag svarar att min tjejkompis såg honom och han ifrågasätter tillbaka hur mycket hon såg. Jag MMSar honom bilden...
Jag skiter i vad som hände igår men efter att ha träffat Mr X Onsdag-Torsdag & Fredag-Lördag med allt vårt prat, ord som fastnat på minnet och alla nya förhoppningar som han planterat i mitt hjärta, så känns det här så otroligt långt bort ifrån vad jag trodde skulle komma. Jag är inte förvånad och det var väl bara en tidsfråga innan nån av mina vänner skulle se något liknande. Jag sa till honom att vi ju inte är tillsammans och att han får göra vad han vill... I min värld betyder det att han gör exakt vad han vill i sitt liv men då ska han inte ha någon inblandning i mitt liv under tiden. Ingen alls. Hans handlingar ska inte påverka mitt liv.
Mr X frågade om jag var arg men det var jag inte... Bara ledsen och riktigt sårad. Det är sjukt egentligen hur den som säger sig blivit sårad av allt och alla hela livet tycks vara den som sårar mest! Jag trodde mer om honom den här gången men han är fortfarande bara en pajas. Jag sa till mig själv när vi var med varandra att jag inte skulle såra honom utan hålla honom så länge det behövs, finnas där. Men jag behövs inte, varken då eller nu. Jag fyller honom inga funktioner egentligen, jag bara är där lättillgänglig för honom när han saknar närhet men säger sig sakna mig. Det är inte mig han saknar. Han har bara lärt sig säga rätt saker.
Det gör ont att ens tänka tillbaka på Onsdag- Lördag förmiddag och jämföra med i natt för det är 2 helt olika människor i samma kropp. Eller en som tror att han kommer undan med vad som helst. Ena dagen höjer han mig för att timmar senare putta ner mig. Jag kan inte förlåta honom igen det har gått för långt och jag orkar inte höra på hans tre miljoner förlåt en gång till. Inte för att han vet vad han säger förlåt för utan endast för att han tror att ett förlåt kan reparera, att ett förlåt är accepterat bara det sägs. Men för honom betyder det ingenting så länge han lyckats lura mig att han menar det.
Jag mådde illa efter SMSen och MMSet från Sandra och Sofie, de ville mig bara väl och jag förstår dem. I kombination med samtalen från Mr X ville jag bara kräkas. Jag låg vaken till halv 6 och kunde inte somna om. Ledsen, Sårad, Trasig. En känsla av att jag var smutsig drog över mig. Det är över snart.
Hörlurarna kan du POSTA till mig innan Onsdag adressen finns på Eniro.
Jag ÄR hellre ensam än med någon som får mig att känna mig ensam
Saknar glädje och lycka.
Det som från början var kul och spännande har gått till en 8 månader lång mardrömstur i en berg & dalbana. Jag fixar inte mer nu. Varje topp är perfekt eller så nära perfekt det kan bli, men topparna är det som varar kortast för att sedan gå snabbt utför. Därefter går det extremt trögt uppför innan allt är bra igen - för att i nästa sekund gå utför i rasande fart. Det är ett evigt kretslopp där maskineriet hängt sig. Vi har själv skapat den onda cirkeln och jag väntar väl egentligen bara på att vagnen jag åker i ska spåra ut så jag slipper den här åkturen.
Jag vill ha kärlek och värme, känna lycka och glädje.
I nuläget känner jag mig bara ensam, sårad och enormt ledsen. Jag vill inte gråta mig till sömns varje natt. Jag vill kunna somna in med ett léende på läpparna och tanken om att i morgon blir en ny underbar dag. Jag vill hitta någon som uppskattar mig för den jag är, någon som finns där för mig och stöttar mig. Framför allt vill jag hitta någon som JAG kan tycka om rakt igenom. För det gör jag inte nu. Jag tycker om de bra sidorna men fasar de sämre och det är sällan de bra sidorna visas. Jag vill inte behöva känna att jag är så ledsen och arg att hade människan stått framför mig just nu hade jag bankat skiten ur han. För jag är inte sån.
Jag vill ha en ny tomt att bygga grund på för vad jag och Mr X än har tillsammans så har det brunnit ner till grunden för länge sedan. Eller så har vi fått en fuktskada som gör att jag av säkerhetsskäl inte vill bygga nytt.
Jag vill gå vidare, jag har grävt vid fel X på skattkartan för länge. Någon stans ska jag hitta min skatt men det var viss inte här.
Dagens låt
Bortaplan
För ovanlighetens skull slutade lördagskvällen i Mr X säng.
Ringde honom tidigare under kvällen för att se om kvällen verkade luta åt sovsällskap, men hoppet dog i samma sekund han svarade i telefon. Något om att han inte hade tid, att han hade nog med problem som det var... så nu är jag tydligen bara ett problem...
Gjorde mig ordning inför natten och la mig i sängen för att glo lite på nätet innan läggdags. I samma sekund som jag stängde av datan för att locka fram John Blund fick jag ett sms... "Sov hos mig". 1000 tankar for genom huvudet i rapidfart; skulle jag åka dit, skulle jag låta bli, skulle jag strunta i att svara?! På 2 sekunder hade jag flugit upp ur sängen och dragit på brallorna, kollat SL och var på väg ut genom dörren, innan jag ens själv förstod vad jag höll på med.
Vi möttes upp en bit ifrån mig och tog taxi hem till Mr X. Kollade några klipp på datan och började kolla film med lite kramar och gos. Efter nån timme började tårarna rinna, murbruket höll inte längre, stenarna for i backen en efter en, han hade knäckt mig. Och poppulärt var det inte när tårarna upptäcktes, helt blöt om kinderna och Mr X skulle ge mig en puss på kinden när han upptäckte det. Jag försökte vifta bort det, sa att jag inte grät - fick ont i hjärtat av att jag inte vågade stå för det. Hade ju bara kunnat säga som det var "ja jag gråter, jag orkar inte med det här längre". Det enda jag inte orkade var att vara stark.
Jag blev tvungen att säga varför jag grät även fast jag varnade honom för att han inte ville höra, och rätt hade jag för han ville inte höra... "lägg av, inte ikväll", "sluta nu" var responsen. Jag bestämde mig där och då för att jag var starkare än så. Lade mig åt sidan ett tag för att lugna ner mig, torka tårarna och se vidare på filmen men Mr X hade andra planer. Blev lite mys innan vi somnade vid 3-tiden, för första gången med ryggarna mot varandra.
Gick upp kvart i 7 för att åka till jobbet. Drog på mig kläderna och kunde inte sluta tänka på hur dumt det kändes att "ligga som en man". Ta det man vill ha och försvinna i gryningen - not my style. Men jobbet kallade. Blev en seg dag i telefon. Slumrade nästan till ett par gånger och när jag slutade kl 18 längtade jag hem till sängen och sömnen. Men nää jag ville inte sova så tidigt. Kollade på solsidan och sedan Beck. Därefter chattade jag lite med vänner på facebook innan jag äntligen kunde sova.
Jag vet egentligen inte varför jag har emot att sova hos killar, tror det kan vara för att jag inte vet vart jag kommer men vet vad jag själv har hemma. Tror denna bortamatch slutade oavgjort.
Don't play games
VARNING!!! Historien om Mr X är inte så ljus som jag fått den att verka tidigare så det här inlägget kan komma att ge dig blandade känslor.
Det började redan förra fredagen, då jag inte hört av Mr X under hela kvällen, han brukar ju höra av sig på fredagar och/eller lördagar, but this time he didn't... Orkade inte tänka mer fram och till baka på vad han vill med allt så jag beslutade att avsluta det hela snabbt - för mitt eget bästa. Jag älskar dig. Tre ord som stöter bort alla idioter ur ens väg, tre ord som förklarar känslan för en människa som inte ens en bok kan beskriva.
Och jag hade rätt... Jag hörde inte av Mr X, jag fick visserligen ett svar tillbaka en timme senare ett "nej". Enkelt och kort... och kallt. Irritationen växte och växte för varje dag. Jag visste om att jag nu byggt på min mur med ytterligare några stenar, han skulle inte komma åt mig efter de tre orden. I måndags gick det iväg ett nytt SMS till Mr X, en förklaring till varför jag skrivit det. Något i stil med att han stöter bort mig och att jag därför behöver stöta bort honom för att må bättre själv.
Fick inget svar innan igår (fredag). SMSen blev många, korta, kyliga. Jag bestämde mig för att gå in i dimman för att slippa tänka och för en gång glömma allt. Jag och Mickan drog till ett uteställe för att dansa bort tiden, träffa folk och ha kul och allt var riktigt kul tills Mr X kom. Min dimma försvann och med ens blev jag helt klar i huvudet. Varför var han tvungen att komma dit? Jag hälsade inte utan gick rakt förbi, kände mig aningen dryg så gick tillbaka efter en stund och sa hej... Ingen direkt reaktion, ingen kram, bara ett "stelt hej, hur mår du?" Jag pekade på Mickan och sa att jag va där med en kompis och gick igen.
Funderar på att gå hem men jag var där först, det är min kväll och ingen jävel ska få förstöra den. Mr X tar tag i mig för att prata och jag försöker att inte lyssna på vad han säger utan bygger på min mur med en ny sten för varje lögn jag hör han säga. Till slut får jag nog, jag vill inte höra mer bullshit, jag viker av och går för att hitta Mickan.
Efter en stund kom Mr X kompis mot mig, vek inte undan för att gå förbi utan går i stället rakt in i min axel. Onödigt. Han säger att jag är dryg och jag förvandlas genast till den där uppkäftiga lilla tonåringen jag en gång var, då jag var rapp i käften och egentligen tänkte mig för alldeles för sällan innan jag pratade, frågade honom vem det egentligen var som var dryg. Gick för att dansa med Mickan. En kille som jag trott spanat på henne hela kvällen kommer fram och börjar dansa med mig. Först bara en kul grej sedan intensivare och tätare, kroppar som möttes... Käns skönt att äntligen få tillbaka kontrollen över kvällen och kunna parta loss igen då jag i ögonvrån ser både Mr X och hans vän.
Det som kändes kul blev plötsligt obekvämt och hjärtskärande. Det gör lite ont att se han se mig i armarna på någon annan. Samtidigt har jag inga förpliktelser gent emot Mr X , han äger inte mig. Jag dansar vidare med killen tills någon kommer fram till mig. Mr X vill nu försöka prata med mig igen efter att jag tidigare gick ifrån honom. Vi går undan och börjar om men samtalet handlar nu om att han "förstår" vad jag försöker med, att han "förstår" att jag försöker göra honom svartsjuk - vilket inte alls var min tanke eftersom jag blev illa till mods när jag såg att han kollade. Han säger att det gör ont att se mig dansa med någon annan och jag känner hur jag tycker att det är skönt att han blir lite sotis så jag vet att människan i alla fall känner någonting för mig.
Vi kommer fram till en deal... Mr X får böna och be en stund men till slut tycks vi vara sams igen och bestämmer oss för att gå hem. Vi pratade en del på vägen hem. Om saker jag aldrig tidigare vågat ta upp för att jag inte varit intresserad eller velat ha svar på. Vissa saker fick mig att önska att vi aldrig gick undan för att prata igen utan att jag stod kvar och dansade med den andra. Andra saker fick mig att känna mig mer lik Mr X.
Hemma i sängen fortsatte samtalsämnena flöda, fick svar på en hel del frågor och nu kan jag inte sluta undra var han vill ha mig... Han sa själv att vi inte är tillsammans och att han kan göra vad han vill men att jag dansade med någon annan gjorde han ledsen. Vad är det med killar att vilja ha kakan OCH äta den? Jag måste ju få leva under samma vilkor?! Det kan ju inte vara fritt för han men inte för mig. Även fast tusen nya frågor har kommit upp i huvudet efter natten kan jag inte hjälpa att sakna honom...
Jag älskar hans närhet när vi är med varandra, den trygghet han ger mig och värmen i hans armar. Han är liksom min Mr X, inte bokstavligen eftersom vi inte har ett förhållande, men han är min lilla Mr X, min lilla, dumma, korkade, svartsjuka, superstörda Mr X. Jag hoppas han håller vår överenskommelse för det gör ont när stenar släpper från min mur - det gör ont när mitt hjärta brister, det gör ont att få en lögn kastad i ansiktet - veta att det är en lögn men ändå hoppas att han är ärlig för att sedan omfamnas av sanningen och känna hur sveket drar över mig.
I Want Him To Be Afraid Of Loosing Me, But The Game Has To Be Playd By The Book
Med dig är jag störd
Jag vaknade 06.50 igår morse - olyckligare än någonsin.
Bredvid mig / halvt under mig låg Mr X och drömde så sött. Det har aldrig någonsin varit så jobbigt att gå upp till jobbet som då. 98% av min vilja ville sjukanmäla sig och de andra 2% ville tjäna pengar.
Hann i alla fall ligga kvar i sängen och gosa lite innan jag var tvungen att springa till bussen. Natten bjöd på de mest störda stunder jag vart med om. Nyptävlingar, brottningsmatcher och andra knasigheter ägnar vi oss till om nätterna, när vanliga par guppar under täckena.
Mr X har öppnat upp sidor hos mig som jag själv inte visste fanns.
Det är som att jag med honom är mer mig själv än jag någonsin varit mot mig. Jag tror nästan vänner skulle beskriva mig som allvarlig, seriös, trevlig och supermysig - för jag är väldigt allvarlig som person. Med Mr X är jag barnslig, gosig och ganska störd.
Har du till exempel haft en sugtävling på varandras läppar med någon? Prova inte! Jag hade ett sugmärke i 2 veckor. Resultatet efter alla våra nyptävlingar har slutat i samma resultat - ett blårke här och ett där.
Egentligen kanske inte det gör så mycket. Han lämnar kvar en minnesfläck på min kropp så slipper jag känna mig lika ensam i veckorna då vi inte kan ses.
Hans avsikt är väll inte sådan men det blir enklare för mig att tänka så.
I alla fall... när jag gick hemifrån igår lämnade jag nycklar kvar till det sovande mysteriet som inte orkade gå upp. Fick sedan veta att han hade legat kvar till kl 11.
På väg hem efter jobbet kunde jag dock inte låta bli att hoppas på att han ändå hade tagit med sig nycklarna eller stannat kvar hela dagen för att överraska mig. Jag visste ju att det nog inte skulle vara så men hoppet är väl det som alltid lämnar en sist? Till min besvikelse var det ju såklart inte så.
Han hade inte ens bäddat sängen. Lägenheten var precis så som jag lämnade den minus Mr X i min säng.
Helgerna med Mr X är helt underbara, vardagarna är dock en tortyr, varje söndag får mig att vilja snabbspola fram till fredag så jag kan få träffa honom igen. Vardagarna blir så långa när man bara tänker på honom hela tiden. Miljoner frågor utan svar som snurrar i huvudet .
Jag vet vad jag känner för Mr X & jag hoppas att han känner samma sak.
I think I'm fallin' in love again
Haft en av världens bästa nätter. Det händer i försig varje helg numera men jag tänkte låta er få veta också. Förra helgen kom Mr X hem till mig (inte killen jag skrev om tidigare). Det är inte ovanligt att han ommer hem till mig på helgerna men förra helgen kläckte människan ur sig att han kunde se oss 2 tillsammans. Jag och Mr X har aldrig tidigare talat om att ingå ett förhållande så jag blev rätt paff.
Skojjade bort situationen men det var för sent... orden hade redan etsat sig fast och tankegångarna började redan dagen där på. Skickade ett sms till Mr X i onsdags för att fråga om det bara var fyllesnack men det var det tydligen inte.
Skojjade bort situationen men det var för sent... orden hade redan etsat sig fast och tankegångarna började redan dagen där på. Skickade ett sms till Mr X i onsdags för att fråga om det bara var fyllesnack men det var det tydligen inte.
Så hördes vi inge mer efter att jag mer eller mindre svarat med en kärleksförklaring. Men så igår kväll hörde han av sig och frågade om jag hade en ledig sängplats. Egentligen var jag riktigt ledsen över att jag inte fått något svar på min "kärleksförklaring" så jag övervägde att bädda i ordning soffan åt honom. Men jag förmådde inte det. Han kom hit och som vanligt blev jag omfamnad hela natten med några pussar i nacken och på pannan, massor av gulliga komplimanger och kärleksfulla ord. En varm famn som sveper in mig i trygghet varje helg... kan det bli bättre?
Jag har nog aldrig kunnat vara mig själv med någon innan jag hittade Mr X. Han gör mig så otroligt glad och när han går på mornarna så lämnar han mig alltid med en känsla av lycka som strålar genom hela kroppen. Gaaaaah ge mig helg-nätter dygnet runt! Jag känner mig så omtyckt och uppskattad när han är här.
And I think I'm fallin', fallin' in love with you.
